måndag 7 september 2009

Det går ju inte att lämna kommentarer(som Fröken Lejon så snällt påpekade). Jag är tekniskt efterbliven och har därför inte fattat det förrän nu:/. Och eftersom jag inte vet hur man löser det har jag flyttat bloggen:)*Hoppas innerligt att jag inte stöter på några fler tekniska problem*

www.linnsedblogg.blogg.se


söndag 6 september 2009

Medicin för känslorna

Ibland känns det som att jag medicinerar bort mina känslor. Flouxeting är ändå bättre än Zoloft som jag åt i många år och kände mig helt avskuren. I nedtrappningen efter Zoloften och innan Flouxetinen betedde jag mig och kände mig(det är iaf så jag tror det känns) som en hormonstinn gravid kvinna, absoluta lyckokänslor avlöstes av gråtattacker, kåthet avlöstes av extrem ångest och deppighet. Om jag medicinerar bort känslorna, hur ska jag någonsin lära mig att hantera dem när jag förhoppningsvis en dag slutar med medicinen?

onsdag 2 september 2009

I väntan på maten

I väntan på att få tillbaka innehållet från min kyl sitter jag här och käkar riskakor med halvupptinad keso. Lassar nämligen över alla mina färskvaror till min mamma då och då när jag känner att jag inte vil ha mat i huset i rädsla för att hetsäta. Bättre än att slänga det som jag har gjort tidigare.

Har fikat och konverserat i flera timmar idag med en vän som ska åka utomlands inom några dagar och det var så himla roligt. Känner mig normal med honom. Man blir ohungrig av att vara lycklig!:)

Frihet

Jag älskar den här passagen ur "The beauty myth" av Naomi Wolf. En av mina favoritböcker!


What if she doesn’t worry about her body and eats enough for all the growing she has to do? She might rip her stockings and slam-dance on a forged ID to the Pogues, and walk home bare-foot, holding her shoes, alone at dawn; she might baby-sit in a battered-women’s shelter one night a month; she might skateboard down Lombard Street with its seven hairpin turns, or fall in love with her best friend and do something about it, or lose herself for hours gazing into test tubes with her hair a mess, or climb a promontory with the girls and get drunk at the top, or sit down when the Pledge of Allegiance says stand, or hop a freight train, or take lovers without telling her last name, or run away to sea. She might revel in all the freedoms that seem so trivial to those who take them for granted; she may dream seriously the dreams that seem so obvious to those who grew up with them really available. Who knows what she would do?

Peace!

tisdag 1 september 2009

Hur ser friskhet ut?

Under alla år som jag har haft problem har folk blivit förvånade när de får veta vad jag går igenom. Standardfrasen är "men du ser ju så frisk/fräsch ut!". Teamet på min behandlingsklinik hade konstaterat detsamma under ett av deras möten, min tidigare terapeut på en annan ätstörningsklinik sa att man aldrig skulle kunna tro att jag har problem och att hon inte vanligtvis sa detta till sina patienter men att jag ser "väldigt fräsch ut", akutläkaren som jag fick träffa förra året efter intox avslutade min behandling med att säga till min mamma(som var med) "Vilken klok och vacker dotter du har". GGGGRRRRR! Ibland önskar jag att jag på utsidan kunde se ut som jag kände mig på insidan, som ett komplett vrak som liiiider. Delvis har jag väl under alla år lärt mig att dölja hemskheterna inom mig, jag har klätt mig snyggt, sminkat mig, fixat håret osv och jag tror därför att alla runtomkring mig blir väldigt förvirrade....om de bara kunde se det stora variga såret inom mig....

Nu måste jag skynda mig till "Kroppskännedomen" med min sjukgymnast:):/:)